* * *
Knäpp en Tiger på nosen - En limerick om kåta rovdjur
En Tiger ifrån USA
ville nittonde hålet få ta
med sin kolsvarta putter,
men frugan blev butter:
nu kulorna hans hon vill ha.
Jag kommer - i mån av tid, ork, lust och prestationsförmåga - att framför allt presentera gamla och en del nya texter, dikter, mininoveller, tramsramsor och annat kvasikulturellt dravel här.
Och, ja, det är alltså "det som blev över" som hamnar här... Skulle någon vara intresserad av andra texter går det bra att hojta i megafonen. Skriver låttexter, dagsverser och annat på beställning...
Gå in härifrån!
Till den enda omänskliga varelse av rang som verkligen visat att kärleken bör baddas med Agent Orange, majsknack och sexualiserande semantik; att födelsedagstårtan av frigolit skall garneras med rakskum och kinapuffsmällare; att ett kallt och kalt källargolv är långt mer inbjudande än sviten på stekarmotellet Sleep 'n' Fuck.
Detta är till Hebbershålets Horatius; till Dig, Holger Holmlund... morfarsornas Mojfaj!
***
Kågedalens kukgeneral - En limerick om svett och etikett
En handmjölkad morfar från Kåge
han var ondast i världen med råge;
med sin glödgade pick
sköt han jämt mitt i prick,
bättre än Robin Hood med sin båge.
Nåja, så här lyder jungfrulåt[text]en:
-->
Woodstock 2.0
Gräset det för våra tankar till åren omkring sextioåtta
Då ingenting alls var förbjudet och ingenting gjordes med måtta
Då svärdet var slipat och bongen var tänd
Då strupgrepp och kramar var den tidens trend
Men nutidens ”kärlek” och mjäkiga våld kan vi enbart föraktfullt bespotta
Woodstock, Woodstock – hålla hand, hugga med kniv
Woodstock, Woodstock – ta en pipa, ta nåns liv
Woodstock, Woodstock – dyrka fred, beundra krig
Woodstock, Woodstock – Charlie Manson i duett med Stig Vig
Men minnena svider och sviker, ty haschet har tappat sin gnista
Men vi skall tillbaka till Woodstock, ja nu skall det bära och brista
Men New York är passé så vi flyttar vår fest
Till byn som på att vara uslast är bäst
Där ingen vill leva men gör det ändå, där förenas det grå med det trista
Woodstock, Woodstock – halsa rödtjut, starta bråk
Woodstock, Woodstock – kyssa marken, slåss med påk
Woodstock, Woodstock – flumma runt med mord i blick
Woodstock, Woodstock – Jerry Garcia på scen’ med Tomas Quick
Ja, Sala blir byn för kalaset, där pipor och avsky skall glöda
Där Peacemärken samsas med järnkors, där levande hånglar med döda
Sala sägs va’ Vita broarnas stad
Men machetens och cannabisplantornas blad
Skall i kärlekens hatfyllda drogade namn, färglägga broarna röda
Sala, Sala – evig kärlek, satanism
Sala, Sala – röka holk, kannibalism
Sala, Sala – ormgropsorgier, sextyrann
Sala, Sala – Purple Haze med Sigvard Thurneman
***
Fittfantomen - En limerick om underlivsmuskulatur
En kärring från gruvan i Stripa
med sin slidmuskel så kunde knipa
att hon i denna glugg
kunde putsa en lugg
och stiletter och köksknivar slipa.
För ungefär tio år sedan tvangs jag genomlida den arbetsmarknadspolitiska
åtgärden Datorteket. Där fick jag lära mig litet grann om Office-paketet,
hur man författar en CV och grunderna i hur man på bästa vis doppar
hemsnickrade kanelsnäckor i automatkaffe.
Naturligtvis förtjänar denna milstolpe i mitt liv en liten rimmad text.
Om man vill man så kan man sjunga texten till melodin till slagdängan
"Vi går över daggstänkta berg".
Pamflett #69 - AMS mördar barn för nöjes skull
Här går jag på ett Datortek. Apati!
Och därför är jag kallsvettig och blek. Amnesti!
Jag finner inget nöje
I att gå på detta löje
Men här går jag på ett Datortek. Sympati!
Jag går här för vatten och bröd. Slaveri!
Och drömmer mig iväg ifrån min nöd. Fantasi!
Men inga illusioner
Kväver mina sorgsna toner
För jag går här för vatten och bröd. Horeri!
Här tvingas jag göra projekt. Idioti!
Ej konstigt att mitt psyke blir defekt. Terapi!
Jag måste i etapper.
Slita hund bland blanka papper.
För här tvingas jag göra projekt. Parodi!
Jag plågas och smädas var dag. Pennalism!
Här inne på vårt statliga Gulag. Kommunism!
Det sägs att jag skall härdas
Och mot yrkesvärlden färdas
När jag plågas och smädas var dag. Masochism!
Det finns inga hinder för mig. Optimism!
Ingen arbetsgivare kan säga nej. Eskapism!
Jag straffar dramaturger
Presidenter och kirurger
För det finns inga hinder för mig. Surrealism!
Men nu knäar jag inför min sits. Suicidal!
Och läkarna kör bort mig på en brits. Hospital!
Ja, till sist blev professionen
Att bli ved till kremationen
När jag knäade inför min sits. Sensmoral!