tisdag 27 november 2012

Kärlek till motmänskligheten




Människan är en älskvärd varelse som aldrig någonsin vill någon illa. Girighet och dålig smak är sådant som inte existerar. Här är vi alla trevliga små pysslingar - som förvisso tillåter oss skämta friskt om allt och alla, eftersom vi låtsas att vi har yttrandefrihet, och vara lite putslustiga emellanåt, men som för det mesta går runt med ett frejdigt smajl och håller upp dörren för varandra, hjälper trebenta katter över gatan och köper blommor till våra dövblinda grannar även när det inte är deras namnsdag.

Ni kan lyssna på en riktigt fin tirad om hur Älskvärd mänskligheten är och hur den bör behandlas... Och min lilla glada pamflett nedan, som skrevs av en gråtmild tjugo-plus-tönt i början av 2000-talet, [ja, Jag är den skyldige!], kan man ju speja in om man vill se vad jag anser om hur myspysiga alla tvåbenta sötnosar är. Jag har ingen snygg slutknorr på den här. Så vi säger så här: Snipp, snapp snutjävel!


* * *


Kärlek till motmänskligheten


Jag skräms ej icke alls utav troll och kalla kårar,
Men darrar blott vid tanken på en levande publik.
Och om jag – mot förmodan – skulle fälla beska tårar
är dessa blott ett alibi, en planlagd kosmetik.

För vem kan väl fördöma den som hukar huld och tjurar
med ögon som har översvämmats av försurad sorg.
Måhända lämnas jag ifred, men blott mig själv jag lurar,
ty stupstocken är nu mental och står ej på nåt torg.

Jag bär mitt ok i vredesmod på axlar som är spröda,
förtärda av en verklighet som ter sig alltmer skämd.
Där livskraften är vackrast hos personer som är döda
och där kärlek mist sitt ledmotiv och numer stavas ”hämnd”.

Rättsrötan är nu kutym men pesten kamoufleras
med tjusiga rubriker i ett saligt mediebrus.
Men mänskligheten är ett pack som borde komposteras
långt under mull och aldrig få ta del av nattens ljus.

Men såna tankar bör man sannerligen inte säga,
för usch och fy och ve om det obscena tar sig ton:
Om sanningen är vidrig gör man klokast i att väja
för högst densamma under det man prisar Gud och tron.

Mitt vemod som var stort och starkt har ersatts utav hatet
och vanmakten och äcklet har förädlats till förakt.
Jag skiter blankt ifall mitt hat må ligga mig i fatet,
jag bär Andreaskorset i orkan i all dess prakt.

Trettio silverpenningar förvarar jag i fickan,
den ende som jag har förrått är Svekets störste son.
Ormen som var morsan hans sågs som den fina flickan,
men hon var stöpt i horans form och gjuten i karbon .

Ett sminkat fnask med stinna juver som vår myt vill värna;
och kreatur med tvenne ben går på varenda fint
som dessa drägg belyser med sin konstgjorda lanterna,
och fårskocken den följer herden sin och lyder blint.

Jag korsfäster min arvsynd och fördärvar all min karma,
åtminstone om man skall tro varenda frälsartyp.
Ty dessa löss predikar strängt och ylar sig så varma
för denna unkna slavmoral som följs av veka kryp.

Av svek och illusioner är min ande impregnerad,
min stig är brant och hal och ramas in av dis och dugg.
Men när man går i motvind så är risken minimerad
att man skall råka ut för att förblindas av sin lugg.

Jag märker väl att sången min ock denna gång blir bitter
och poesin ger vika för en våldsam aversion.
Jag låter andra sjunga om ett somrigt fågelkvitter
och prisa vind och väder och slik sedvanlig schablon.

Ja, bottensatsen trallar och tar ej några strider,
det mest vågade de sjunger är att sommaren är kort.
De lever i ett luftslott av förljugna gyllne tider
och kommer på beställning när Mammon gnyr ”apport!”

Var knähund följer vindens väg och viftar glatt på svansen
och varje liten avvikelse ses som sjukt extrem,
men överst på menyn där står Allsången på Skansen,
ja, sånt akustiskt gruppsex löser månget världsproblem.

Populismens drängar får mig motvilligt att kväljas
när de marknadsför en ”värld” utan blodomlopp och själ,
där allting anses värdelöst som ej låter sig säljas
och den som är ett uns apart abrupt förtigs ihjäl.

Jag avskyr denna pöbel, men jag tar mig less för pannan
när jag inser att de snott mig på vartenda invektiv,
och att störst av alla losers är jag själv och ingen annan:
för jag lever som en död i detta sjuka underliv.








onsdag 7 november 2012

Månglarnas charad




Efter valvaka [CNN så klart!] med enkom kranvatten, nikotin, koffein och tramadol i kroppen så snor jag hej vilt från den på min hals dittatuerade hjälten George Carlin... Kan hända att jag redan snott det här citatet, men det får ni leva med. Trots all galla och bitterhet: jag föredrar faktiskt Barack Obama framför pro-life-mormonen, 24/7... men det är vår lilla hemlis, det finns ju emellertid gradskillnader i Helvetet:



"That is one thing you might've noticed I don't complain about: Politicians. Everybody complains about politicians. Everybody says they suck. But where do the people think these politicians come from? They don't fall out of the sky. They don't pass through a membrane from another reality. They come from american parents and american families, american homes, american schools, american churches, american businesses and american universities. and they're elected by american citizens. This is the best we can do, folks. This is what we have to offer. It's what our system produces: Garbage in, garbage out! If you have selfish, ignorant citizens, if you have selfish, ignorant citizens, you are gonna get selfish, ignorant leaders. The term limits ain't goinna do any good; you're just going to end up with a brand new bunch of selfish, ignorant Americans. So maybe, maybe, maybe it's not the politicians who suck. Maybe something else sucks around here. Like... the public. Yeah. The public sucks! There's a nice campaign slogan for somebody. "The public sucks, fuck hope!". Fuck hope. Because if it's really just the fault of these politicians then where are all the other bright people of conscience? Where are all the bright, honest, inteligent americans ready to step in and save the Nation and lead the way? We don't have people like that in this country; everybody's at the mall, scratching his ass, picking his nose, taking his credit card out of his fanny pack and buying a pair of sneakers with lights in them!

So I have solved this little political dilemma for myself in a very simple way: On election day... I stay home. I don't vote. Fuck'em, fuck'em! I don't vote. Two reasons, two reasons I don't vote: First of all, is meaningless. This country was bought and sold and paid for a long time ago. The shit they shuffle around every 4 years, *pfff* doesn't mean a fucking thing. And secondly I don't vote because I believe if you vote, you have no right to complain. People like to twist that around, I know. They say: "Well, if you don't vote, you have no right to complain"; but where's the logic in that? If you vote and you elect dishonest, incompetent people and they get into office and screw everything up... well, you are responsible for what they have done. You caused the problem; you voted them in; you have no right to complain. I, on the other hand, who did not vote, who did not vote, who in fact did not even leave the house on election day, am in no way responsible for what these people have done and have every right to complain as long as I want about the mess you created that I had nothing to do with. So I know that a little later on this year you're going to have another of those really swell presidential elections that you like so much, you enjoy yourselves it'll be alot of fun. I'm sure that as soon as the election is over your country will improve immediately. As for me, I'll be home that day doing essentially the same thing as you. The only difference is, when I get finished masturbating I'm gonna have a little something to show for it folks. Thank you very much!"


 / George Carlin


* * *


Månglarnas charad

Käftarna är slutna nu, till val ni glatt skall gå.
Begriper det tar tid när pest och kolera bjuds på
Jaha! Ni har bestämt er nu! För böveln!
Grattis, ni valde fredspristagande bödeln.