Return of the Jedi Holk

 

Intergalaktiska laxar i mina uppfiskade braxar! Uppe i varv efter en snudd på sömnlös natt, och gående på de vanliga gifterna, samt minnena från helgen, då undertecknad - trots ett rent ut sagt gammaltestamentligt-ångestfyllt humör tog sig i väg till Örebro och bevistade Metallsvenskan. Fantastiskt att få se mina monumentala mysgubbar, mina trollbindande tonårsidoler, mina erektionsframkallande eunuckförförare - The Kristet Utseende både göra ett makabert mästerligt framträdande på scenen, för att sedan följa upp det med att dominera på fotbollsplanen dagen efteråt. Alla kroppsvätskor stjälptes ut och bättre antidepressiv medicin finns fanimej inte. Men det är ju svårt att se en spelning/dag, dessvärre.

Nåja, papistproselyterna från Gnarp med omnejd fick mig i alla fall att skriva något annat än surmulen svada mot landsting, själsliv och spleen. Det blev en fusksnuskigt TKU-inspirerad dikt-/sångtext om knarkande rymdgubbar av det kändare slaget. Något slags melodi har jag i huvudet, men inte av det bättre slaget, men vill någon jävel tonsätta skiten är det så klart jävligt skojigt och hemskt ärofyllt.

Jag böjer mitt huvud i vördnad, öppnar på börsen - med tvivelaktig trovärdighet - och skänker av hela mitt hjärta och min själ till små gröna män med Enorma kukar! Kristi kraft betvingar er!

* * * 

Return of the Jedi Holk


Moderskeppet är fyllt av meskalin
och dödsstjärnan stinker marockan.
Skywalker stjäl Maradonas efedrin,
och snortar glatt från Obi-Wans organ.

Klåda och ticks, törst och amnesi.
Kommer väktarna av moffe stå dem bi?
Sot och bensin, aska och smolk.
If they only knew the power of the holk!

Kemisk glädje, purple haze.
Hjälp oss, vi är lost in space!
Rymdgrusgodis, kosmiskt rus,
svävande i rosalila ljus.
Return of the Jedi Holk! 
Return of the Jedi Holk!
Return of the Jedi Holk!


Lasersvärdet, en fallos av uran,
skär igenom nyckelben och plåt.
Bristen på opium, Subutex och svart afgan
får Chewbacca att brista ut i gråt.

Värk och abstistens, frossa och svett.
Tvingas väktarna av moffe till reträtt?
Kolmonoxid, tjära och solk.
If they only knew the power of the holk!

Risperdal och flugsvampsthé
blir en hallucinogen puré
Mögligt haschisch, Citodon:
Hjälp oss, vi behöver metadon!
Return of the Jedi Holk!
Return of the Jedi Holk!
Return of the Jedi Holk!


Jabba han sveper hutt på hutt på hutt.
Han Solo är fyllsjuk som ett svin:
Han spyr som en spetälsk, då magen är kaputt,
Boba Fett bjuder mäsk och samarin.

Ilska och hat, astma och krupp.
Nu har väktarna av moffe givit upp.
Pundarna från Mars, ett döende folk.
If they only knew the power of the holk!

Androgyna liemän,
utsända av Jean-Marie Le Pen,
[Vaders trogna, högra hand],
sätter alla rymdskeppen i brand.
Return of the Jedi Holk!
Return of the Jedi Holk!
Return of the Jedi Holk!

* * *

 

 Den här låten och videon får gestalta lite hur 'Väktarna av moffes' tillvara kunnat te sig.

 

Blott en pojk

Jaha, ert jävla Sugpyre försöker att vara lite samhällskritisk i en rejäl genital svada. Altarpojksutnyttjandet av de katolska papisterna är väl inte som hetast just nu, men förekommer säkerligen i det fördolda i ungefär samma utsträckning som förut... här låter jag offret - som indoktrinerats till en mjäkande nickedocka som gladeligen ställer upp på Allt som gubben i prästkåpan vill utföra - komma till tals... det blir således ingen snyftvals, utan en hjärntvättad hyllning till övergreppen... samtidigt så kan man Alltid skämta om Allt. Texten kan för övrigt med fördel sjungas till sången Blott en dag - här framförd av sångfågeln Carola, och min text följer originalet någotsånär [nåja]. Den här filmen, Deliver us from evil, uppmanar jag alla att se för övrigt... Jag avslutar med att låta George Carlin lägga ut texten om dessa höga herrar och dess "moral"... Hangover and out.

"Now, speaking of consistency, Catholics, which I was until I reached the age of reason, Catholics and other Christians are against abortions, and they're against homosexuals. Well who has less abortions than homosexuals?! Leave these fucking people alone, for Christ sakes! Here is an entire class of people guaranteed never to have an abortion! And the Catholics and Christians are just tossing them aside! You'd think they'd make natural allies. Go look for consistency in religion. And speaking of my friends the Catholics, when John Cardinal O'Connor of New York and some of these other Cardinals and Bishops have experienced their first pregnancies and their first labor pains and they've raised a couple of children on minimum wage, then I'll be glad to hear what they have to say about abortion. I'm sure it'll be interesting. Enlightening, too. But, in the meantime what they ought to be doing is telling these priests who took a vow of chastity to keep their hands off the altar boys! Keep your hands to yourself, Father! You know? When Jesus said 'Suffer the little children come unto me', that's not what he was talking about!"

/George Carlin

* * *

Blott en pojk

Blott en pojk, en grabbhalva i sänder,
Ack min bröstkorg du får komma på!
Pungen ilar av Gud Faders händer
När de smeker mina kulor små.
Han som när för mig en faders kättja
giver ju mig varje skymingskväll
min förfallna del av snusk och lättja,
när han bottnar i mitt köttfärsspjäll.

Jämt han ber mig mina skinkor sära,
här finns inte rum för någon nåd.
Varje dag ack stjärthalvorna skära
randas röda av hans köksgeråd.
Att sin dyra svendom tryggt bevara
är ett brott, ej värre illdåd finns:
”Varje torrboll, sjappa till Sahara!”
skrek han ut, jag mådde som en prins.

Hjälp mig då att suga djupt och häftigt
så att dina höfter går i spinn
Och jag lovar föra mig beskäftigt
när din manna sprejar nunan min
Hjälp mig Herre att med dina händer
smörja in mig med ditt sädesslag
Blott en pojk, en grabbhalva i sänder,
och den pojken råkar vara jag.

Kändisinkvisitionen

Detta är ren och skär ondska. Ni kanske har sett dessa kalksniffande tramspellar på TV:n i sinnesfördärvande "underhållningsprogram". Annars kan man skymta de allra flesta på Spy Bar, Café Opera eller slika sorkhak. Våldsamt runkande eller idogt fingerpullande kvacksalvare som på nämnda innekrogar försöker ragga upp pubishårlösa fjortisbrudar med pandasmink, och sprängtäta dallerpungsdirektörer. Släng ut era TV-apparater och svinga era lurviga på Black Light District, det är nog enda sättet att slippa konfronteras med denna vanskapta pöbel. Ja, ni kan ju alltid lifta ner till Ullared med en skejtare, där verkar det ju vara klyftiga lirare som hänger.

[Och, ja, den här är ruskigt TKU-inspirerad, och skrevs för 14 år sedan... lev eller dö med det!]

* * *


Kändisinkvisitionen

Herren är vårt arvegods och Jesus vår vibrator
Musiken vi skall spisa är Carola, W.A.S.P. och Sator
I Jesus ärorika namn
Vi kryper upp i Herrens famn
Och flyr den svarta skammen
Halleluja! Amen!

I Kristi sötma finner vi vårt kall och våra drömmar
Ty Herren han är allsmäktig och synar alla sömmar
Men ingen människa är all
Om själ och pung är hård och kall
Så vi drar in i bastun
Med Djävulen i farstun

Och vad det gäller Lill-Babs, Marcus Birro, Brynolf Wendt
Så är det allmänt känt
Att Satan dem har sänt
För att med våld och spasmer
Ge oss andliga orgasmer
Tills vi narkogudens styrka har bekänt

När kändistruppen kallar dig till sin inkvisition
Då bör du hålla käft och röka på
Och tillstå att Hin Sögaard styr din löjliga person
Och att det alltid kommer vara så
Full och tom, kristendom!

Med satellit och parabol de sänder sina domar
Med tungomål och kristi blod långt upp i sina gommar
De lär dig allt om synd och skuld
De tar ifrån dig allt ditt guld
De knycker dina plomber
Bland syndaflod och tromber

De värvar dig med våld samt löften om kanonisering
De tvingar dig till horeri och själslig amputering
Helt enligt deras regelverk
De klär dig i en kristen särk
Med glitter och med kåpa
Och smörjer dig med såpa

Och vad det gäller Babsan, och Di Leva, Lennart Swahn
Så tillhör de den klan
Av skenheliga slan
Med uppgift att genera
Och din oskuld penetrera
Samt att bli din jourhavande knarkarkran

När kändistruppen kallar dig till sin inkvisition
Då bör du hålla käft och röka på
Och tillstå att Hin Sögaard styr din löjliga person
Och att det alltid kommer vara så
Fast och fri, bögeri!

De leder dig till Satans borg där du tvingas att slava
Knacka html, bygga hemsidor med Java
Ty deras tro skall spridas vilt
Tills massan drabbas utav tilt
Och inte kan försvara
Sig alls mot denna skara

I slutändan så kommer deras segerrop att skalla
För inom kort så kommer de att ha förlett oss alla
Ty människan är en idiot
Ett kräk med huvud, hals och fot
Till skillnad från kadaver
Nåt syfte hon ej haver

Och vad det gäller Astrid Lindgren inga tvivel finns
Om att hon är den stins
Som fostrar män och kvinns
Hon är så grym och hatisk
Hon gör människan apatisk
Tills man de forna idealen icke minns

När kändistruppen kallar dig till sin inkvisition
Då bör du hålla käft och röka på
Och tillstå att Hin Sögaard styr din löjliga person
Och att det alltid kommer vara så
Mus och kuk, sinnessjuk!

I nunnornas våld

Pingvinklädda, helbrägdagörande surfittor... eller gladlynta, dokförsedda frälsare? Ni får själva avgöra/gissa hur det ligger till. Själv vet jag dock svarete, emedan hondjuren ovan tilltvingade sig mig medelst våld och höll mig slagen i bojor i Salas svartaste jävla kloster [Försäkringskassans fikarum] under en tidsperiod som kändes som eoner. Det var bara att buga och nicka, suga och slicka - göra som man blev tillsagd om man inte ville få kuken avskuren och uppkörd i örat. Nedan följer en rimmad betraktelse över vad som hände, skriven under religiösa vanföreställningar och meskalinpsykoser.


+ + +


I nunnornas våld

Jag måste en sak nu för er få berätta
Jag hålls fången i nunnornas vidriga sal
Där tvingas jag massor av synder förrätta
Inför hermafroditer och dess personal

Och nunnornas hat det går inte att stoppa
De förnedrar min kropp som är sargad och späd
I dopfuntens kärr vill de ständigt mig doppa
De tar mina drömmar, de tar all min säd

För i nunnornas lössläppta kloster
Plågas jag med paternoster
De pressar i mig nån mat
Som de kallar oblat
Inte konstigt att jag snart blir helt desperat

Ja, nunnorna utnyttjar mig som är liten
Deras smittade slidor trycks mot ansiktet mitt
Jag får blott nattvardsvin, de dricker spriten
Och vältrar sig i pulver - så skimrande vitt

Min stolthet är inte det enda jag sväljer
Även deras sekret med en smak utav dy
Det finns ingen nåd fast jag hostar och kväljer
Jag är fast här för evigt, jag kan aldrig fly

För i nunnornas lössläppta kloster
Räcker det inte med plåster
För att bota de sår
Jag har fått efter år
Av bondage och bukkake, det har satt sina spår

Med skändad lekamen och sårigt organ
Med gamla tamponger långt uppe i kran
På blödande knän och med snedvriden rygg
Ber jag till den som skall hålla mig trygg:

Gud som haver barnen kär
Se till mig som slavpojk är
Vart jag mig i klostret vänder
Smeks min kropp utav Guds händer
Gud han kommer när det går
Sprider säd i mina sår*

- - -

* Sista stycket skall läsas med hes och spastisk Pekka Langer-röst.

Släkt i källaren 2.0

Givetvis kan man inte skylla/hedra Pierre Isacsson för Josef Fritzls rackartyg, men nog fan är det rätt troligt att att den gode/onde Josef sträcklyssnat på låten i fråga - Då går jag ner i min källare därnere - och sedan fått en knäpp i skallen, elller en jävligt fiffig idé? Allt beror på hur man ser på spektaklet, hur man tolkar Pavlovs pung och Rubiks kuk. Och, ja, kära läsare, det är naturligtvis inte skitkul på riktigt det Fritzl har gjort, men som alltid: Det man inte kan skämta om kan man inte ta på allvar. Och det är Josef jag driver med, inte offren.

[Nog om försvarstal och vallgravar, skyddsmurar och säkerhetsdörrar. Förresten så filurar jag på att lägga till refränger mellan verserna, om det skulle bli en låt, men som dikt får den stå sig så här. Något kort men ändå lite catchy, om jag får sträcka ut hakan och vänta på karatesparken.]

Texten ovan gäller inte längre... refrängerna ÄR skrivna och publicerade nedan. Jag fick ett ryck och kluddade ihop något i en handfängselvändning. KANSKE kan det komma sig att den här kommer att tonsättas. Inte av mig, jag kan inte hantera instrument. Vi får se. Allt är bara i sin Linda [Lovelace] än så länge. Hysch-hysch.

För övrigt hedrar jag den här dikten/låttexten till min gode broder Rickard Flinta Fridlund som bidrog med titeln och sådde fröna till den här lilla pamfletten, strax innan vi äntrade Close-Up-Båten och sjöslaget var ett faktum. Stort och skenheligt tack, gode toaborstviftare. Drugs and hugs!


* * *

Släkt i källaren

Här i min källare har jag släkt,
alla är klädda i fotbollsdräkt.
Jag vill skapa mig ett fotbollslag.
Min trupp den ökar minsann dag för dag.

Josef Fritzl - uti sitt källarplan
Josef Fritzl - har sina underbarn

Ja, ni fattar nog faktiskt själva
att jag tarvar en felfri elva,
ja, en inavlad trupp med driv,
där kan man snacka om kollektiv.

Josef Fritzl - libero på fotbollsplan
Josef Fritzl - en äkta huligan

Nu kanske tycker ni att jag är sjuk?
Men Pep och Mourinho kan suga kuk:
För nummer tio är höggravid,
så nästa år tar vi Champions League!

Josef Fritzl - han leder fotbollstruppen
Josef Fritzl - vinner Europacupen

Kristen Mustasch - Knutby Remix 2012

Med tanke på att "Barnflickan" nyligen släpptes på fri fot tar jag upp en gammal onding och fräschar upp den en smula. Texten går att sjunga till Thore-Callmars Orkesters fantastiska låt 'Mustaschen' - och man bör lyssna på den innan man läser/nynnar min text, för att få in rytmen. Tror dock jag har mer text i min än i originalet, men så är jag ju ordfnask också.

”Jag var en normal tjej, med kristen bakgrund.
Hur skulle jag kunna få tag i ett vapen?”

/'Barnflickan'

* * *
Kristen Mustasch - Knutby Remix 2012


Jag är en barnaflicka,
som på mitt kors ses slicka
var gång jag kallar mig för Kristi Brud.
En man jag mig vill finna
som tar min mödomshinna:
Med samlag vinns ju segrarna åt Gud!

Demoniska små stämmor
ploppar upp som blemmor
i skallen min och via SMS:
Jag befalls att mörda
en kärring nästa lörda’,
trots hon är satt i långt gången grossess.

Men då kommer pastorn, den hingsten,
och sliter och drar i mitt hår.
Han är så löpsk trots firandet av pingsten,
han vill dyrka upp mina lår.

Pastorn var så vacker
trots sina hatattacker:
Han lovade till himlen ge mig lift.
Försåg mig med patroner
och löften i miljoner.
Han var så flink med hammare och gift.

Jag kan bara lipa
när domstolen skall skipa
rättvisa, och jag begriper allt:
Vår köttigaste måltid,
som vi åt på rekordtid,
var pastorns fru och inte Pitepalt.

Och då kommer pastorn, den hingsten,
och bönar och ber om nåd och knull.
Han är så pilsk trots firandet av pingsten,
av Guds lem han fyller mig full.

Till The Kristet Utseende

Det finns en osunt stor jävla albatrossflaxande kärlek i mitt bröst till Gnarp-/Hudikbaserade bandet The Kristet Utseende, som jag upptäckte när jag var sisådär arton pojkspolingsår fyllda. Det var förälskelse direkt; skenande blodpump, snedvriden erektion, ett slag i mjälten och ett sisyfosjobb för levern. När jag småningom generat tog kontakt med frontmannen och sångaren Jörgen Fahlberg 1996 och skickade en bunt texter och ett brev [INTE ett mail, kära Internetbögar/-lesbianer] och fick ett svar jag ännu har i en plastficka nära huvudkudden med svaret att man ville tonsätta en av texterna och spela in den på skivan blev det fanimej den bästa dagen i mitt liv... endast Onkel Kånkel-spelningen på Nalen 2002 är där och nafsar i hälarna.

Nåja, vi höll kontakten via mail, lite telefonkontakt och träffades via ett par spelningar. Jag fortsatte skriva texter, inte för att jag trodde att jag skulle bli något slags spökskrivare för TKU, utan för att jag hade fått det underbara Kristetgiftet i blodet, jag MÅSTE bara skriva inom den genren. Jag pruttade säkerligen fram ett fyrtiotal låttexter inom den genren under ett par tre år, men mer: tillsammans med Teratologen, Rabelais och Appollinaire blev TKU de som inspirerade mig mest i mitt litterära författande, för det är jag evigt tacksam. Dessutom har medlemmarna jag träffat alltid varit ytterst sympatiska och genomjävligt trevliga. Förut var det väl mest Jörgen och Jesper jag hade kontakt med, nu är det Magnus och Jörgen. Jag älskar dem verkligen.. fina korgossar de där... gärna med lite aromsmör och en brännässlekvist på, yummie. När skivan med "min" låt väl kom var jag nyktert LSD-trippad. Det var overkligt. Surrealistiskt. Makalöst. Vulgärt vackert. Då mådde jag bra på riktigt.

Nåja. Slut på lismandet. Tycker det var på tiden att vräka upp en gammal men lite nyputsad TKU-orienterad dänga som ursprungligen skrevs i Örebög när jag och Karla pluggade filmvetenskap där... det handlar alltså om åren 1998-99. Men den är omskriven och lite tillsnyggad. Sug och fräls, tugga och fräs, slicka och frys! KüSS!

---

De multinationella hamburgerhaken är bara en del utav alla dessa domedagssekter som poppar upp likt rödslemmiga blodblåsor på samhällstrynet. Illuminati. Frimurarorden. Siewert Öholms Bastubadarsällskap. Vad är det för fel på stångkorv med fosterpölsa? Och, japp, den här texten är skriven direkt som en hyllning till hjältarna i The Kristet Utseende, Sveriges i särklass bästa band.

* * *

McTjackfest Delivery


Herrn bakom disken han flinar brett
När jag på darriga fötter vinglar in
Han vet vad som får min isterbuk mätt
Och min sinnessjuka ande gå i spinn


Tjackpounder & Company!
Big Mac Psykadelia och spetsade strips
McTjackfest Delivery!
På vår restaurang bär vi hakkors och slips
Tjackpounder & Company!
Coca-Cola med kola och milkshake med snö
McTjackfest Delivery!
Vi blandar sativa med sesamfrö


Jag stirrar och gapar som ett fån
Efter denna schizofrena a`la carte
Ty jag funnit Jesus, ja, Satans son,
Men plötsligt så blir allting bara svart


Tjackpounder & Company!
Chicken McPissbög och McFeast Illusion
McTjackfest Delivery!
Vår hamburgerkedja är en kristen pluton
Tjackpounder & Company!
Kokta magic mushrooms med poppers och knark
McTjackfest Delivery!
Stekflott och fultjack på vår junk food-ark

De tre vise männens hat

Snart jul. Dags att infoga en femton år gammal julsång. Melodin finns i mitt skrev och är debil och inte särdeles trallvänlig. Och, ja, TKU-influenserna är högst medvetna. Julen braskar - KD snaskar!


***


De tre vise männens hat


I en sorgsen vinternatt
med kulpåsen full och själen besatt,
då går jag under Herrens sken
med läppglans och smink och rakade ben.

I stinkande snålblåst och kyla
hörs vanmaktens varulvar yla:
Keruber med ståkuk och mens
tar mig till smärtornas gräns.
Men då hör jag ett mullrande ljud
högt uppe från himlen, det är Herren Gud:

Du får klara dig själv, ditt heterosexuella as!
Du har blott mitt förakt, din lilla värdelösa skit!
Du blir vår dessert här på syndens saftkalas!
För jag är homoprins, ingen barmhärtig samarit!

Kryp för porrbranschens vålnad,
din själ är förkolnad:
Amen! Amen! Amen!
Sug på lyxfnaskens nektar,
din ande försmäktar:
Amen! Amen! Amen!


En förvirrad sommarkväll,
i våtdräkt och stay-ups, och fårskinnsfäll,
krälar jag i Satans ljus,
med lurvigt ollon och rödblommig mus.

I vidriga vindar från söder
hörs klagan från halsar som blöder:
Bastarder och vidriga troll
visslar i mörkaste moll.
Men då hör jag en väsande röst,
långt nere i djupet, från Djävulens bröst:

Jag skall hudflänga dig, du skall få smaka på mitt hat!
Jag skall runka din pung med sylvass taggtråd runt min hand!
Jag skall knall knåda din lem tills den blir mör och delikat!
För jag är tjackfurste, ingen friserad konfirmand!

Jag skall tvinga dig synda,
din frigida hynda:
Damien! Damien! Damien!
Du skall ta den till roten,
och slicka på kloten:
Damien! Damien! Damien!


En behaglig sabbatsdag,
i mamelucker med pressveck och slag,
solar jag i Führerns glans
med fiskfjäll och trosskydd och skallrande svans.

I fläktar med uppgift att värma
hörs körer som gurglar i sperma:
Gyllene kalvar och kor
erbjuder orgier och hor.
Men då hör jag ett änglalikt tjut,
det kommer från Ekmans välsignande trut:

Jag vill kyssa din käft, ack min abnorme favorit!
Jag vill tömma min tarm över din kristna karaktär!
Jag vill smitta din kropp med gonorré och prostatit!
För jag är gaypastor, och ingen jävla Sankte Per!

Du skall njuta och lida,
och stöna och kvida:
Sieg Holk! Sieg Holk! Sieg Holk!
Du blir slyna och slinka
i ett kristet Treblinka:
Sieg Holk! Sieg Holk! Sieg Holk!

Ambivalensens Apostlar

Det är inte alltid så lätt att veta vad man vill. Och vet man det vill man oftast både äta snorkråkan och ha den kvar på samma gång. I Ambivalensens Apostlar är en sådan sak möjlig... i Ambivalensen Apostlar är alla välkomna, så länge paradoxer och logiska kullerbyttor tas emot och ges med glädje. Dra upp krinolinen, släpp suspensoaren, öppna käften och tag värvning du också.




* * *

A.A. - Ambivalensens Apostlar


Jag är hetero, jag är gay
Jag är sambo med LaVey
Jag är Jesus, Gud och Satan, jag är Hitler och Jeanne d’Arc
Jag är munk och beduin
Jag är kvinnligt maskulin
Jag är Belsebub och Manson, jag är slavgrabb och monark


‘Splittrad’ är ordet jag inte förstår
När jag slickar mus mellan galenskapens lår


Jag är pastor och papist
Jag är Djävulens buddist
Jag är Herren i Ambivalensens Apostlar
Jag är klarsynt schizofren
Jag blir frälst av östrogen
Jag är Svinet i Ambivalensen Apostlar

Jag är frigid och jag är pilsk
Jag är vänlig, jag är ilsk
Jag är Paulus, Job och Stalin, jag är Göring och Pol Pot
Jag är glapp och jag är trång
Jag gör avbön gång på gång
Jag är Vlad Ţepeş och Petrus, jag är Judas grövsta brott


‘Kluven’ är ordet jag inte förstår
När jag kröker rygg och kysser Hin Håles tår


Jag är präst och transvestit
Jag är prost och jesuit
Jag är Härskarn i Ambivalensens Apostlar
Jag är svartrock, jag är narr
Jag är artig och bisarr
Jag är Fallos i Ambivalensens Apostlar

Jag är nykter, jag är full
Jag är offerlammets ull
Jag är Báthory och Koresh, jag är allt och ingenting
Jag är korkad, jag är vis
Jag har pung och klitoris
Jag är Marx och Cicciolina, jag är de Sade och Staffan Ling


‘Sansad’ är ordet jag faktiskt förstår
När vitklädda nunnor bär bort mig på en bår


Jag är hora, jag är torsk
Jag är svensk och jag är norsk
Jag är Hjärnan i Ambivalensens Apostlar
Jag är ensam och allena
Jag är brokigt homogena
Så tag värvning i Ambivalensens Apostlar

The Kristet Utseende

En epok går i graven [igen], och även om liket säkerligen kommer att vråla sina lungor ur led i jakten på nya frälsarupptåg är det ändå omöjligt att inte fälla en salt tår. Här finns en länk till Frater Fahlbergs kungörelse beträffande TKU:s framtid [och i viss mån även forntid]...

Undertecknad kunde naturligtvis inte hålla fingrarna eller käften i styr efter att ha tagit del av ovanstående helbrägdagörelse till epitaf, utan knåpade ihop ett slags "avskedsdikt" till våra kära riddare från Gnarp med omnejd.

Hylla dess hjältar. I vårt surmulna skitsamhälle behövs det individer [och artister] som vågar spränga gränser och köra upp humorn i röven på ett pk-ruttnande folkhem.

Eller som vi säger i norr: Sieg Hallelujah, era förbannade svin!





* * *


Ode till Er


Jag karvar in en rebus i mitt bröst
och grenslar kvickt min grova totempåle
och kallar som en varulv på Hin Håle.
Mitt kristna utseende ger mig tröst.

På altaret i Intet får jag frid.
Jag smyckar mig med smör och opiater
och halstrad hampa tjänstgör som oblater.
Här existerar icke rum och tid.

Med toaborsten riktad upp mot skyn
min Graal av gammalt sillspad glupskt jag tömmer,
och Herren medelst spöregn mig berömmer:
Det viner utav grodor, manna, gryn.

Allting har ett slut, ock kuttrasju,
Så skenheliga, ljuva missionärer
jag hyllar er, å humorns pionjärer;
och drömmer jag blir slav i TKU.

Woodstock 2.0

Det här är låttexten till min imaginära Flower Gunpowder grupps första låt. Jag har beslutat mig för att gruppen skall heta H.A.S.C.H. - Homosexuella Aggressiva Seriemördande Chillumrökande Hippiesatanister, och att några av de framtida låtarna kommer att bära namn i stil med: Pentagramfetamin, Hateful Dead, Batikfärgade AK-4:or, samt Vägra vapen - slåss med sprutor.

Nåja, så här lyder jungfrulåt[text]en:

-->

Woodstock 2.0

Gräset det för våra tankar till åren omkring sextioåtta

Då ingenting alls var förbjudet och ingenting gjordes med måtta

Då svärdet var slipat och bongen var tänd

Då strupgrepp och kramar var den tidens trend

Men nutidens ”kärlek” och mjäkiga våld kan vi enbart föraktfullt bespotta

Woodstock, Woodstock – hålla hand, hugga med kniv

Woodstock, Woodstock – ta en pipa, ta nåns liv

Woodstock, Woodstock – dyrka fred, beundra krig

Woodstock, Woodstock – Charlie Manson i duett med Stig Vig

Men minnena svider och sviker, ty haschet har tappat sin gnista

Men vi skall tillbaka till Woodstock, ja nu skall det bära och brista

Men New York är passé så vi flyttar vår fest

Till byn som på att vara uslast är bäst

Där ingen vill leva men gör det ändå, där förenas det grå med det trista

Woodstock, Woodstock – halsa rödtjut, starta bråk

Woodstock, Woodstock – kyssa marken, slåss med påk

Woodstock, Woodstock – flumma runt med mord i blick

Woodstock, Woodstock – Jerry Garcia på scen’ med Tomas Quick

Ja, Sala blir byn för kalaset, där pipor och avsky skall glöda

Där Peacemärken samsas med järnkors, där levande hånglar med döda

Sala sägs va’ Vita broarnas stad

Men machetens och cannabisplantornas blad

Skall i kärlekens hatfyllda drogade namn, färglägga broarna röda

Sala, Sala – evig kärlek, satanism

Sala, Sala – röka holk, kannibalism

Sala, Sala – ormgropsorgier, sextyrann

Sala, Sala – Purple Haze med Sigvard Thurneman