Sopranen

Det svänger om Sala - Sveriges Compton!

* * *



Sopranen - En limerick om arkitektursrevidering


En kolerisk sopran ifrån Sala
med sitt underliv så kunde gala
att hennes könsliga vrål
på var husvägg slog hål
medelst nio på Charles Richters skala.

Knäpp en Tiger på nosen

"Golf är att förstöra en trevlig promenad"

* * *


Knäpp en Tiger på nosen - En limerick om kåta rovdjur


En Tiger ifrån USA
ville nittonde hålet få ta
med sin kolsvarta putter,
men frugan blev butter:
nu kulorna hans hon vill ha.

Citrusbefruktaren

Att vara intim med citrusfrukter är både hejdlöst mysigt, bra för själen och stärkande för ens hängande drule eller ökentorra sköte. Att jag själv nöjt mig med att hålla en nära "kroppskontakt" med svartvinbärsgelé och sålunda negligerat apelsin-, citron-, lime- och grapefruktaktiviteter är min egen förlust.

Så, kära peeping tom-aktiga lurkar... se till att vara citrusnärgångna åtminstone en gång i veckan, det är tusenfalt sundare och trevligare än allsköns jävla GI-aktiviteter och Atkinsmumbojumbo.


***


Citrusbefruktaren - En limerick om kostcirkeln

En man ifrån byhålan Mon
var intim med en ståtlig citron.
Sen han sa till sin fru:
"Gapa stort, så skall du
få en C-vitaminsinjektion!"

Bergsbespruterskan

Det här med konsten och dess vara eller icke vara är ofta på tapeten... vad är konst, vad är inte konst, osv. Vissa menar att en ylande psykossimulerande muffdykare i spännbälte är ett konstverk medan andra avfärdar det som populistisk hötorgskonst i kändishysterins kåta dräkt. Jag håller med den senare parten.

En kvinna som fixar att spraymåla världens högsta berg genom att squirta med sin målarfärgsfyllda fitta är däremot, i mina ögon, långt mycket mer konst än allt vad t.ex. Ernst Billgren och Anders Zorn någonsin producerat. Och, ja, damen finns på riktigt; jag känner henne. Inget är på låtsas, allting är lögn och förbannad gikt [sic!], så det så!

* * *

Bergsbespruterskan - En limerick om Himalayagraffiti

En konstnär, så slapp, från Angola
hon kan fylla sin slemmiga håla
med kubikmeter färg
ända in till dess märg,
och förmår att Mount Everest måla.

Morfar

Till den enda omänskliga varelse av rang som verkligen visat att kärleken bör baddas med Agent Orange, majsknack och sexualiserande semantik; att födelsedagstårtan av frigolit skall garneras med rakskum och kinapuffsmällare; att ett kallt och kalt källargolv är långt mer inbjudande än sviten på stekarmotellet Sleep 'n' Fuck.

Detta är till Hebbershålets Horatius; till Dig, Holger Holmlund... morfarsornas Mojfaj!

***

Kågedalens kukgeneral - En limerick om svett och etikett

En handmjölkad morfar från Kåge

han var ondast i världen med råge;

med sin glödgade pick

sköt han jämt mitt i prick,

bättre än Robin Hood med sin båge.

Kvack kvack kvack!

Ovan och nedan lyser argumentet för att ge havande kvinnor
gratis stålgalgar mer illrött än någon annanstans.

* * *


Träck i Prada - En limerick om djurporr


En Hollywood-fru från Sri Lanka
kunde, suga och svälja och svanka:
Hon var dum som en gås,
men en metamorfos
gjorde henne till en tidningsanka.

The Kristet Utseende

En epok går i graven [igen], och även om liket säkerligen kommer att vråla sina lungor ur led i jakten på nya frälsarupptåg är det ändå omöjligt att inte fälla en salt tår. Här finns en länk till Frater Fahlbergs kungörelse beträffande TKU:s framtid [och i viss mån även forntid]...

Undertecknad kunde naturligtvis inte hålla fingrarna eller käften i styr efter att ha tagit del av ovanstående helbrägdagörelse till epitaf, utan knåpade ihop ett slags "avskedsdikt" till våra kära riddare från Gnarp med omnejd.

Hylla dess hjältar. I vårt surmulna skitsamhälle behövs det individer [och artister] som vågar spränga gränser och köra upp humorn i röven på ett pk-ruttnande folkhem.

Eller som vi säger i norr: Sieg Hallelujah, era förbannade svin!





* * *


Ode till Er


Jag karvar in en rebus i mitt bröst
och grenslar kvickt min grova totempåle
och kallar som en varulv på Hin Håle.
Mitt kristna utseende ger mig tröst.

På altaret i Intet får jag frid.
Jag smyckar mig med smör och opiater
och halstrad hampa tjänstgör som oblater.
Här existerar icke rum och tid.

Med toaborsten riktad upp mot skyn
min Graal av gammalt sillspad glupskt jag tömmer,
och Herren medelst spöregn mig berömmer:
Det viner utav grodor, manna, gryn.

Allting har ett slut, ock kuttrasju,
Så skenheliga, ljuva missionärer
jag hyllar er, å humorns pionjärer;
och drömmer jag blir slav i TKU.