* * *
Knäpp en Tiger på nosen - En limerick om kåta rovdjur
En Tiger ifrån USA
ville nittonde hålet få ta
med sin kolsvarta putter,
men frugan blev butter:
nu kulorna hans hon vill ha.
Jag kommer - i mån av tid, ork, lust och prestationsförmåga - att framför allt presentera gamla och en del nya texter, dikter, mininoveller, tramsramsor och annat kvasikulturellt dravel här.
Och, ja, det är alltså "det som blev över" som hamnar här... Skulle någon vara intresserad av andra texter går det bra att hojta i megafonen. Skriver låttexter, dagsverser och annat på beställning...
Gå in härifrån!
Till den enda omänskliga varelse av rang som verkligen visat att kärleken bör baddas med Agent Orange, majsknack och sexualiserande semantik; att födelsedagstårtan av frigolit skall garneras med rakskum och kinapuffsmällare; att ett kallt och kalt källargolv är långt mer inbjudande än sviten på stekarmotellet Sleep 'n' Fuck.
Detta är till Hebbershålets Horatius; till Dig, Holger Holmlund... morfarsornas Mojfaj!
***
Kågedalens kukgeneral - En limerick om svett och etikett
En handmjölkad morfar från Kåge
han var ondast i världen med råge;
med sin glödgade pick
sköt han jämt mitt i prick,
bättre än Robin Hood med sin båge.
Nåja, så här lyder jungfrulåt[text]en:
-->
Woodstock 2.0
Gräset det för våra tankar till åren omkring sextioåtta
Då ingenting alls var förbjudet och ingenting gjordes med måtta
Då svärdet var slipat och bongen var tänd
Då strupgrepp och kramar var den tidens trend
Men nutidens ”kärlek” och mjäkiga våld kan vi enbart föraktfullt bespotta
Woodstock, Woodstock – hålla hand, hugga med kniv
Woodstock, Woodstock – ta en pipa, ta nåns liv
Woodstock, Woodstock – dyrka fred, beundra krig
Woodstock, Woodstock – Charlie Manson i duett med Stig Vig
Men minnena svider och sviker, ty haschet har tappat sin gnista
Men vi skall tillbaka till Woodstock, ja nu skall det bära och brista
Men New York är passé så vi flyttar vår fest
Till byn som på att vara uslast är bäst
Där ingen vill leva men gör det ändå, där förenas det grå med det trista
Woodstock, Woodstock – halsa rödtjut, starta bråk
Woodstock, Woodstock – kyssa marken, slåss med påk
Woodstock, Woodstock – flumma runt med mord i blick
Woodstock, Woodstock – Jerry Garcia på scen’ med Tomas Quick
Ja, Sala blir byn för kalaset, där pipor och avsky skall glöda
Där Peacemärken samsas med järnkors, där levande hånglar med döda
Sala sägs va’ Vita broarnas stad
Men machetens och cannabisplantornas blad
Skall i kärlekens hatfyllda drogade namn, färglägga broarna röda
Sala, Sala – evig kärlek, satanism
Sala, Sala – röka holk, kannibalism
Sala, Sala – ormgropsorgier, sextyrann
Sala, Sala – Purple Haze med Sigvard Thurneman
***
Fittfantomen - En limerick om underlivsmuskulatur
En kärring från gruvan i Stripa
med sin slidmuskel så kunde knipa
att hon i denna glugg
kunde putsa en lugg
och stiletter och köksknivar slipa.
För ungefär tio år sedan tvangs jag genomlida den arbetsmarknadspolitiska
åtgärden Datorteket. Där fick jag lära mig litet grann om Office-paketet,
hur man författar en CV och grunderna i hur man på bästa vis doppar
hemsnickrade kanelsnäckor i automatkaffe.
Naturligtvis förtjänar denna milstolpe i mitt liv en liten rimmad text.
Om man vill man så kan man sjunga texten till melodin till slagdängan
"Vi går över daggstänkta berg".
Pamflett #69 - AMS mördar barn för nöjes skull
Här går jag på ett Datortek. Apati!
Och därför är jag kallsvettig och blek. Amnesti!
Jag finner inget nöje
I att gå på detta löje
Men här går jag på ett Datortek. Sympati!
Jag går här för vatten och bröd. Slaveri!
Och drömmer mig iväg ifrån min nöd. Fantasi!
Men inga illusioner
Kväver mina sorgsna toner
För jag går här för vatten och bröd. Horeri!
Här tvingas jag göra projekt. Idioti!
Ej konstigt att mitt psyke blir defekt. Terapi!
Jag måste i etapper.
Slita hund bland blanka papper.
För här tvingas jag göra projekt. Parodi!
Jag plågas och smädas var dag. Pennalism!
Här inne på vårt statliga Gulag. Kommunism!
Det sägs att jag skall härdas
Och mot yrkesvärlden färdas
När jag plågas och smädas var dag. Masochism!
Det finns inga hinder för mig. Optimism!
Ingen arbetsgivare kan säga nej. Eskapism!
Jag straffar dramaturger
Presidenter och kirurger
För det finns inga hinder för mig. Surrealism!
Men nu knäar jag inför min sits. Suicidal!
Och läkarna kör bort mig på en brits. Hospital!
Ja, till sist blev professionen
Att bli ved till kremationen
När jag knäade inför min sits. Sensmoral!
Män, Grabbar, Gubbar – skärt skarn har många namn – de riktigt genomjävligt brutaläckliga och dödsstraffsmotiverande avskummen som beter sig som navelsträngskvävda brölgaltar och anser att logementjargong är poetiskt och som hela tiden känner sig nödgade att hävda sig genom olika sorters efterblivna utspel [som f.ö. skulle få vilken mongoloid orangutang som helst att skämmas ögonen ur sig av genans och skam] för att dölja det faktum att bakom all tuppfäktning, allt skrålande och skränande döljer sig bara en slamdunkad bebis klädd i D&G-skjorta eller skinnväst [skräpet finns inom alla socialgrupper]…
Men, nä, det här är inget jävla feministiskt statement. Jag skyr alla -ismer och vägrar att placera mig i ett fack. Och samma drägg som jag rimmar om nedan finns i - mer eller mindre - samma utsträckning inom det icke-kukförsedda könet. Det lär säkerligen dyka upp någon niddikt [eller, som Jag hellre vill benämna det - en återspegling av verkligheten i rimmad form] om det otäckt täcka könet i framtiden.
I Darwins väntrum
Vår hjärna sitter mellan benen och är nästan två tum lång,
ändå får vi bruka den på tok för sällan;
för dessa konstiga små varelser som inte bär kalsong
låter oss oftast ej få doppa den i källan.
Vi förmodar det beror på varje brud är alltför trång
och blir rädd för vad som bultar under hällan.
Men vad tjejerna försummar det begriper inte dom,
nej, det kan vi faktiskt säkert garantera.
Vi har feta anakondor, vi har köttvidunder som
inte någon kådis lyckats härbärgera.
Att vart gummi är för stort det talar vi rätt ordknappt om
liksom att sex för oss blott är att onanera.
Vi har fylleslag i Darwins väntrum,
vi boys, ty fjollor blott släpps visst förbi.
Här sätter vi vår manlighet i centrum.
Evolutionen skiter vi väl i
och mäter kuk trots vår homofobi.
Vi super gärna på en vardag, garanterat varje helg,
det är coolt att vara dyngrak, ja, det äger!
Och vi sköljer ner vår stolthet med parollen ”Sup och svälj!”
medelst hembränt, whiskey, grabb-bira och Jäger!
När vi tömt varenda dunk och halsat i oss var butelj
ser vår kåk ut som ett bombat flyktingläger.
Sen så drar vi ut på krogen för att fixa oss ett skjut;
klämma brudarna på röv och lår och pattar.
Oftast blir dock reaktionen blott en flatsmäll på ens trut:
”Raskt mot nästa slyna!” brölar vi och skrattar.
Att vi ingen tjej får med oss när vår krogafton är slut
trots vår charm är något som vi aldrig fattar.
Vi har efterfest i Darwins väntrum,
vi hårda grabbar, här finns bara vi
som sitter i en ring och i dess centrum
vi lagt en bulle med vaniljkräm i
och runkar kuk tills vi når eufori.
När man vaknar kåt och bakfull inget bättre finns än porr
nej, till p-filmer sin lergök man vill dreja.
Åh, en trippelpenetrering – könen används likt en borr,
kör nu in en fjärde kuk, seså, ja, heja!
Just så här vill vi få ha det, ingen fitta synes torr
och varenda tjej tar satsen i sin feja.
Vi vill dra till Red Light District och i veckor där förbli
och ta del av allt som köttkommersen bjuder.
Där skall pung och plånbok tömmas på ett hejdlöst horeri,
men alarmsignalen gällt i skallen ljuder…
ja, vår resa ner till Holland stannar vid en fantasi
för man knäcks om man får nobben av ett luder.
Vi har sexorgie i Darwins väntrum,
vi kåta killar, resten ni får tji.
Vi sätter på varann i arslets centrum.
Dubbelmoralen skiter vi väl i
och suger kuk och hyllar sodomi.